SLU-nyhet

Nu släpps sista boken om Sveriges alla bladmossor

Publicerad: 12 december 2019
Omslag_klot_Nationalnyckeln_Vitmossor_300x300.jpg

Den 16 december släpps den fjärde och sista boken som knyter ihop presentationen om bladmossor i Nationalnyckeln. Vitmossor–knappnålsmossor blir tillsammans med de tre tidigare utgivna volymerna en komplett presentation av Sveriges cirka 800 bladmossor.

Arbetet med att kartlägga Sveriges alla bladmossor är nu klart. Den fjärde och sista volymen beskriver utförligt i text och bild vitmossor, en grupp bladmossor som har fått sitt namn av att de är i det närmaste vita i torrt tillstånd. Men när man ser vitmossor i naturen är de ofta vackert färgglada i olika nyanser, från ljusgrönt till gult, brunt och rött.

Under de 17 år som arbetet med att ta fram de fyra volymerna om Sveriges bladmossor pågått har 17 artexperter varit inblandade. Både för att ta fram faktaunderlag och för vetenskaplig granskning. En av dem är Tomas Hallingbäck, artexpert på ArtDatabanken, SLU:

-       Jag har varit med från den första volymen och det är roligt att se att vi nu gått i mål. Förutom att vi nu har beskrivit alla cirka 800 arter av bladmossor är denna bok även basen för alla mossvolymer och innehåller både en introduktion och bestämningsnycklar till hela gruppen.  

Mossor, och i synnerhet vitmossor, är viktiga för klimatet och naturens vattenreglering. Vitmossorna bygger upp egna, mycket unika biotoper. Detta kan de göra tack vare sina speciella vattenlagrande celler. Dessa biotoper lagrar och håller vatten vilket utjämnar vattenflödena i landskapet och buffrar mot extrema torrperioder. De binder sakta men säkert in stora mängder kol i form av torv vilket har stor betydelse för atmosfärens koldioxidkoncentration och motverkar därmed växthuseffekten.

Även om det finns tåliga arter bland mossorna är över tjugo procent av Europas mossflora rödlistad enligt en ny rapport från Internationella naturvårdsunionen (IUCN). En ny och högaktuell hotfaktor är de snabba klimatförändringarna. För Sverige är situationen likartad med den i övriga Europa, men statusen för mossor i svenska våtmarker är något bättre.

Sverige med sina tusen arter av mossor är ett riktigt ”mossland”. Här kan vi för en gångs skull tävla med tropikerna i artrikedom, och det är förstås därför som intresset för mossor är så stort just här.

Arbetet med det vi brukar kalla mossor tar inte slut i och med den här volymen. Utöver bladmossorna finns ca 250 arter levermossor och två arter nålfruktsmossor.

Fakta:

Bladmossor är enkla växter som saknar rötter. De har visserligen stam och blad, men de saknar effektiv lednings- och stödjevävnad och kan därför aldrig växa sig lika stora och stadiga som kärlväxterna. De tar upp vatten från omgivningen med alla sina celler, vilket gör dem beroende av att leva där det är fuktigt. De flesta arter kan visserligen överleva länge i uttorkat tillstånd, men för att de ska kunna växa till och föröka sig måste de vara fuktiga. Däremot kan många arter klara sig i väldigt näringsfattiga miljöer, där de inte behöver konkurrera med andra växter. Varje art har mer eller mindre specifika krav på sin omgivning, och i våtmarker kan man ofta se att olika arter av vitmossor och andra bladmossor sorterar in sig längs en gradient från surt till basiskt.

Sveriges alla bladmossor utgör fyra volymer i bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.

  • Bladmossor: Sköldmossor–blåmossor, utgiven 2005
  • Bladmossor: Kompaktmossor–kapmossor, utgiven 2008
  • Bladmossor: Skirmossor–baronmossor, utgiven 2014
  • Bladmossor: Vitmossor–knappnålsmossor, utgiven 2019
Sidansvarig: mia.maria.ronell@slu.se