SLU-nyhet

Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald behöver hanteras tillsammans

Publicerad: 25 september 2020
Mås flyger över sanddyn

Klimatförändringar och biologisk mångfald är beroende av varandra, men de hanteras fortfarande ofta separat i samhällsdiskussionen och förvaltningen. Nu efterlyser flera aktörer ett bredare perspektiv. En nypublicerad rapport ger fördjupning i hur en helhetssyn kan ge positiva effekter för åtgärdsarbetet.

Rapporten är resultatet av en gemensam satsning från SMHI och Naturvårdverket som syftar till att lyfta kontaktytor mellan aktörer och synliggöra hur förlusten av biologisk mångfald påverkas av klimatförändringar och tvärtom.

- Det är jätteviktigt att beakta hur klimatförändringarna påverkar den biologiska mångfalden, och hur förlusten av biologisk mångfald kan förstärka effekter av klimatförändringarna. Det krävs ett sådant helhetsperspektiv om man vill undvika negativa förstärkningseffekter och dra nytta av möjliga positiva synergier i åtgärdsarbetet, säger Lena Bergström som är en av huvudförfattarna bakom rapporten och forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Samtidigt är behovet av en helhetsbild ingen ursäkt för att fördröja arbete med varken klimatanpassning eller naturvård. Tidsaspekten är i båda fallen en nyckelfaktor för att stoppa oåterkalleliga förluster.

Författarna poängterar att det krävs åtgärder som fokuserar på det korta och det långa perspektivet diskuteras parallellt, eftersom det som görs (eller inte görs) på kort sikt både vad gäller klimat och biologisk mångfald är avgörande för behovet av och möjligheterna till att bygga på med fler åtgärder längre fram i tiden.

Forskarna sätter slutsatserna i ett svenskt perspektiv

I satsningen sammanfattar och analyserar forskare vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU och vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet de globala slutsatserna från klimatpanelen IPCC och plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES, med fokus på olika aspekter av samspelet med klimat och biologisk mångfald.

Forskarna tar avstamp i slutsatserna från IPCC och IPBES och presenterar exempel på hur klimatförändringar samspelar med biologisk mångfald i Sverige. Dessa interaktioner kan ske direkt i naturen, till exempel så att ekosystemets naturliga återhämtningsförmåga mot klimatförändringar försämras när den biologiska mångfalden minskar. Samspelen kan även vara ett resultat av hur människan agerar i förhållande till någon av dessa kriser, exempelvis kan åtgärder för klimatanpassning påverka den biologiska mångfalden antingen positivt eller negativt beroende på lokala förutsättningar och utförande.

Hur kan vi uppnå de snabba och omfattande insatser som behövs?

Enligt både IPCC och IPBES är en genomgripande samhällsomställning nödvändig för att motverka negativa konsekvenser av dessa förändringar på jordens ekosystem och mänskligheten. Rapporterna från IPCC och IPBES fungerar som en bred kunskapsbas, där nationella satsningar och lokala diskussioner är ett nödvändigt komplement.

”Åtgärder i förhållande till klimatförändringarna och att bevara den biologiska mångfalden kan i många fall stöda varandra, men en sådan utveckling kommer inte automatiskt. Sökandet efter synergier måste vara ett aktivt mål i förvaltningen”, skriver författarna.

-Att nå dit förutsätter ofta en bredare kunskapsbas hos aktörer än de har i sina traditionella roller. Kunskapsbyggande är viktigt. Men det behövs även mekanismer i samhället som gör det lättare för olika aktörer att bidra till den gemensamma utvecklingen. Till exempel genom att utveckla och skapa acceptans för ett landskapsperspektiv på mark- och vattenanvändning skulle många målkonflikter och synergier kunna identifieras och hanteras i en samordnad ansats, säger Lena Bergström

Så påverkas miljön och ekosystemen – i vatten och på land

I rapporten presenteras även ett antal djupdykningar baserade på aktuell forskning. Dessa djupdykningar ger utökade exempel på hur samspelet mellan klimatförändringar och biologisk mångfald kan uttrycka sig i akvatiska (i vatten) och terrestra (på land) miljöer i Sverige och vad det kan innebära för naturen och för oss människor.

De akvatiska djupdykningarna är:

  • Temperaturökningar kan ha en allvarlig inverkan på sötvattensekosystem och deras biologiska mångfald
  • Markanvändning och klimatförändringar bidrar till vattnets brunifiering
  • Varmare vatten i havet påverkar kroppsfunktion, näringsvävar och fiskfångster
  •  I kustnära ekosystem förenas påverkan från land och vatten
  • Krympande livsmiljöer – syrebrist i Östersjön förvärras av klimatförändringar
  • Förändringar i arters utbredning - Samspel mellan klimatförändringar och fiske påverkar ekosystemet
  • Klimatförändringar och påverkan på biologisk mångfald förstärker behovet av områdesskydd i havet
  • Havsbaserad vindkraft – en risk eller möjlighet?
  • Översvämningar i sötvatten – klimatförändringar ökar trycket på ekosystemtjänster

Medverkande forskare från SLU: Lena Bergström, Sara Bergek, Michele Casini, Anna Gårdmark, Christina Halling, Magnus Huss, Karin Limburg, Leonard  Sandin

Ladda ner rapporten: Klimatförändringar och biologisk mångfald – Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv

 

Kontakt

Lena Bergström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, SLU
lena.bergstrom@slu.se, 010-478 41 16


Kontaktinformation
Sidansvarig: sofia.bureborn@slu.se