SLU-nyhet

Har du en främmande art i trädgården?

Publicerad: 21 mars 2019
Malin Strand_DSC5542FotoJohaSa.JPG

Visste du att främmande arter är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden? Bara under de senaste årtiondena har över 100 nya arter kommit in i Sverige. Och när en införd art har etablerat sig och blivit livskraftig i sin nya miljö kan den vara svår att kontrollera. ArtDatabanken har gjort en riskuppskattning över dessa främmande arter.

Hej Malin Strand, vad gör du på ArtDatabanken?

Jag är docent i systematik och biodiversitet och arbetar med frågor om biologisk mångfald. Jag är marinbiolog och har ofta fokus på marina ryggradslösa djur, men när det gäller de två senaste årens arbete med främmande arter har jag framför allt fungerat som projektledare och koordinator.

Du har jobbat med risklistan, vad är det?

Risklistan är en rapport om främmande arters effekter på biologisk mångfald. Den innehåller riskuppskattning och delar in arter i olika riskkategorier. Under 2017-2018 har ArtDatabanken på uppdrag av Naturvårsverket och Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att riskklassificera främmande arter, d.v.s. ta reda på vilka främmande arter som kan utgöra en risk för inhemsk biologisk mångfald. Riskklassificeringen är en vetenskaplig bedömning av arternas påverkan på inhemsk biologisk mångfald idag och i framtiden, med hänsyn tagen till möjliga kommande klimatförändringar. Den omfattar främmande arter som finns i Sverige eller i våra närområden. När arbetet med att riskklassificera ett tusental arter publicerade vi en rapport med namnet ” Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista”.

Vad betyder arbetet med främmande arter för ArtDatabanken?

Vi har byggt upp en gedigen metodkunskap för riskuppskattning. Då vi hanterat arter som per definition inte är inhemska, och som i flera fall inte heller förekommer i Sverige, så har vi fått samla kunskap om dessa arter. Vi har omsatt vår utökade artexpertis i sammanhang som är högst aktuella då vi nu har en ny förordning gällande hanteringen av främmande arter på plats. Vi har också arbetat med metoder och rutiner för tidig upptäckt – hur ska vi kunna ha koll på när en främmande art kommer in och etablerar sig i svensk natur? Där kommer artportalen och vår erfarenhet av rapportering väl till användning.

Vad innebär främmande arter för biologisk mångfald?

Främmande arter kan komma att påverka den svenska naturen på många olika sätt. Gemensamt för de arter som bedöms som invasiva är att de på något sätt påverkar utbredning, förekomst och antal av inhemska arter. Det kan innebära att sällsynta arter minskar kraftigt eller till och med dör ut, eller att naturtyper försvinner eller att hela ekosystem förändras. Under de senaste 30 åren har det skett betydande klimatförändringar och av allt att döma befinner vi oss bara i början av en större omdaning.

Vilken nytta kan risklistan göra för svensk naturvård?

Risklistan är ett kunskapsunderlag som kan användas som ett av flera verktyg i det fortsatta arbetet med främmande arter i svensk natur. Risklistan omfattar för närvarande ett tusental arter. Det betyder inte att alla främmande arter som är eller kan innebära en risk är med, så vårt arbete är långt ifrån färdigt och skulle enkelt kunna utökas med fler bedömningar. Metoden bakom risklistan är komplex, men det är relativt enkelt att förstå varje arts utfall, det vill säga de olika kategorierna och kriterierna. Metoden bygger i mångt och mycket på samma logik som rödlistan och det gör det möjligt för många olika avnämare att ha nytta av den.

Den 10 och 11 april 2019 anordnar ArtDatabanken en konferens om främmande arter. Malin Strand, tillsammans med Mora Aronsson och Mikael Svensson kommer under konferensen att berätta med om arbetet med risklistan. Är du intresserad? Läs mer här.

 

 

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se