Forskare träffas för att diskutera hantering av artdata

29 forskare och inventerare med stöd från Svenska artprojektet samlades under två dagar i slutet av oktober i Uppsala för den årliga forskarträffen. 

Fokus för årets möte var hantering av artinformation (t.ex. fynduppgifter/observationsdata, beskrivningar, illustrationer/bilder, kartor, bestämningsnycklar och DNA-sekvenser). Ambitionen är att dessa data så snabbt som möjligt ska bli öppet tillgängliga i offentliga databaser.

 - Genom Artprojektets forskarträffar vill vi underlätta samarbete mellan olika forskargrupper, universitet, museer och andra aktörer. Vi vill också öka förståelsen för hur viktig taxonomin och systematiken är i samhället, säger Sanna Nordström, samordnare inom Svenska artprojektet.

Svenska artprojektet är den enda större forskningsfinansiären som fokuserar på utforskningen av dåligt kända organismgrupper i Sverige. Årligen utlyses medel till taxonomiska forsknings- och inventeringsprojekt inom dåligt kända organismgrupper.

 - Det handlar om att upptäcka hittills okända arter i Sverige, men även om att utforska gruppernas släktskap och att göra det möjligt att artbestämma hittills svårtillgängliga grupper. Hittills har ca 3000 nya arter för Sverige upptäckts – och av dessa är ungefär en tredjedel tidigare helt okända för vetenskapen, berättar Rikard Sundin, forskningssekreterare för Svenska artprojektet.

En av Svenska artprojektets uppgifter är att tillgängliggöra fakta och data för forskare, duktiga amatörer, yrkesverksamma naturvårdare och den intresserade allmänheten, med fokus på digital kunskapsspridning. Ett viktigt mål för Svenska artprojektets arbete är också att stimulera och kvalitetssäkra inrapportering av artobservationer till Artportalen.

Ulf Gärdenfors berättar om LifeWatch
Foto: Rikard Sundin