Artportalens data ska användas för att utvärdera restaurerade våtmarker

Artportalen har idag över 33 miljoner fynduppgifter om Sveriges fåglar. En del av dessa ska ligga som grund i en större vetenskaplig studie för att utvärdera vilken effekt restaurering av våtmarker har haft på lång sikt. En viktig del i studien är också att utveckla nya statistiska redskap för att utvinna vetenskapligt användbara data ur Artportalen. Det är SLU-forskaren Tomas Pärt och kollegor från Institutionen för ekologi som ska utföra studien.

Sverige har under de senaste 15 åren satsat en miljard kronor på att restaurera våtmarker. De är helt centrala för människans välstånd eftersom de står för en uppsjö av ekosystemtjänster, som tillgång till dricksvatten, minskat läckage av näringsämnen och gifter, kolupplagring, matproduktion, översvämningskontroll och minskad erosion. De är också områden med en mycket rik och specialiserad biologisk mångfald och höga kulturhistoriska värden. Men vad restaureringen och anläggning av våtmarker har lett till är oklart eftersom det är dyrt och svårt att följa upp. Ändå ingår våtmarker i hälften av Sveriges 16 miljömål, till exempel myllrande våtmarker och ett rikt djur och växtliv.

Fågelrapporterna har enorm potential

Våtmarksrestaureringarna är ofta gjorda i fågelsjöar och antalet frivilliga rapporter från dessa är mer än en miljon varför potentialen är enorm. Inom projektet ska forskarna producera nationella data på långtidseffekter av olika restaureringsåtgärder samt testa i vilka landskap och våtmarksområden de har störst effekt på våtmarksfåglarna. De kommer också att undersöka om nyckelarter påverkar en framgångsrik återkolonisering av fågelsamhället samt om vissa typer av restaureringar kan locka till stora koncentrationer av svanar, gäss och tranor med potentiella konflikter som följd. Dessa flyger gärna och äter på odlade fält och kan därmed orsaka skador på grödan.

Statistiska redskap behövs

Men frivilligrapportering har många brister jämfört med systematiskt insamlade data. Forskarna ska därför kritiskt sålla data, samt statistiskt undersöka dess fel och brister för att extrahera ett urval som lever upp till vetenskapliga kriterier som finns för systematiskt insamlade data. Målet är att utveckla nya statistiska redskap för att utvinna vetenskapligt användbara data ur den stora mängden data från Artportalen.

Projektet ska också undersöka om det finns synergier och konflikter mellan miljömålen ökad vattenkvalitet, minskat näringsämnesläckage samt biologisk mångfald (fåglar, vattenväxter). För projektet fick Tomas Pärt nyligen 5, 2 miljoner kronor i Formas öppna utlysning.