Hantering av skyddade fynduppgifter

Med anledning av den debatt som pågår i medier på nätet angående att ArtDatabanken lämnar ut skyddsklassade uppgifter till konsulter som tjänstgör i naturvårdande syfte vill vi reda ut en del oklarheter och ge vår syn på saken.

Artportalen har en central roll i svensk naturvård genom den betydande mängd fynduppgifter som samlas in via ett omfattande ideellt arbete runt om i landet. Svensk naturvård vilar tungt på dessa insatser, som är grundförutsättningen för att t.ex. vindkraftsparker, vägbyggen och avverkningar ska kunna stoppas om det finns risk för att känsliga arter påverkas negativt. 

Ett begränsat antal tjänstemän på våra länsstyrelser och kommuner behöver tillgång till skyddsklassade arter i sitt arbete, t.ex. för reservatsbildning, åtgärdsprogram, miljöövervakning och inte minst för att kunna ta naturvårdshänsyn i den fysiska planeringen, t.ex. vid kommersiell markexploatering. I de fall myndigheten inte har möjlighet att själv utföra miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och förstudier läggs uppdraget ofta ut på en naturvårdskonsultfirma. Ibland anlitar exploateringsföretaget konsultfirman direkt.

Ju tidigare information om skyddsvärd biologisk mångfald finns tillgänglig vid en markexploatering desto större är chansen att hindra ingreppet om det skulle visa sig att behov finns. Oftast handlar det om bara några dagar innan det är för sent. När grävskoporna/avverkningsmaskinerna väl står där är det nästan omöjligt att påverka utgången. Därför är det viktigt att alla aktörer utan fördröjning, oavsett om det är en myndighet eller en konsultfirma, får tillgång till uppgifterna. Annars är risken stor att man p.g.a. okunskap missar att ta hänsyn till de skyddsklassade arterna.  

Alla som får ta del av skyddsklassade fynduppgifter från ArtDatabanken styrs hårt av ett avtal som bl.a. säger att man inte får sprida uppgifterna vidare utan att inhämta tillstånd från ArtDatabanken eller dataägaren, att lokalt lagrade uttagskopior av datat måste raderas efter avslutat ärende samt att uppgifterna endast får användas för handläggning av ärenden om mark- och vattenanvändning samt för naturvårdsplanering och uppföljning. I avtalet står också tydligt att man förbinder sig att tillgängliggöra egna fynduppgifter för rödlistade arter genom inrapportering på Artportalen, vilket i praktiken betyder att för varje konsult som får ta del av skyddsklassade uppgifter får vi tillbaka data som förmodligen inte annars skulle hamnat i Artportalen. Ett givande och tagande som gagnar naturvården. Vidare begränsar vi alltid tillgången till de skyddsklassade fynduppgifterna inom det minsta möjliga geografiska område som behövs för att utföraren ska kunna slutföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Oftast är området inte större än några kvadratkilometer.

Bristande kommunikation

Det är mycket olyckligt att informationen om hur ArtDatabanken sprider Artportalens fynduppgifter för naturvårdsändamål inte har nått användarna. Vi tar helt på oss skulden för den bristande kommunikationen och välkomnar den här dialogen som det här har öppnat upp för. Vi är mycket måna om att vi hittar en lösning som fungerar för alla parter och som på bästa sätt garanterar skyddet av arter och den biologiska mångfalden. Det är viktigt för oss att rapportörerna alltid ska vara trygga med att fynduppgifterna som rapporteras till Artportalen gör nytta för svensk natur. Vi är övertygade om att man måste känna till vad som finns i naturen för att kunna skydda den och att Artportalen är ett viktigt verktyg där rapportörerna tillsammans skapar den nödvändiga kunskapsbasen.  

Nästa steg

Vi kommer redan den här veckan att ta ett samlat grepp i den här frågan internt på ArtDatabanken och inom kort även bjuda in företrädare för de olika intressentgrupperna till ett seminarium om hur vi bör hantera skyddade artuppgifter i framtiden.

Läs mer

Vilka arter blir skyddsklassade?

En av Artportalens grundprinciper är att alla fynduppgifter visas öppet för att på bästa sätt komma naturvården till gagn. För vissa känsliga arter finns dock ett skyddsbehov som gör att de döljs för alla utom för rapportören, observatörerna samt vissa personer med speciella rättigheter, t.ex. myndighetspersoner eller naturvårdskonsulter. Dessa arter blir skyddsklassade. Skyddsklassningen görs i samråd med ArtDatabankens expertkommittéer.

Läs mer om skyddsklassning

Kontakt

Hjalmar Croneborg, ansvarig chef. Tel: 018-67 25 57
Johan Nilsson, Tel: 018-67 26 73