Alt text till toppbild
Foto: Sanna Nordström

Rödlistning

Rödlistan kan betraktas som en barometer för arternas tillstånd och vara till hjälp vid identifiering och prioritering av naturvårdssatsningar samt bidra med kunskap för att nå uppsatta miljömål.

Rödlistning är ett system som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN) för att utvärdera tillståndet för arter i naturen. Det är en prognos över risken för enskilda arter att dö ut från Sverige. I kategoriseringen ingår inga värderingar, utan analyserna syftar strikt till att kvantifiera utdöenderisken. Rödlistan är ett hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar, men har ingen juridisk status. Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid SLU och fastställs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Rödlistade arter i Sverige 2015 offentliggjordes den 28 april, och är den fjärde svenska rödlistan som baseras på de internationellt vedertagna kriterierna från IUCN. Rödlista 2015 publiceras dels som bok, dels i ArtDatabankens nya webbtjänst Artfakta. Nytt för 2015 års rödlista är att boken kommer att vara i fickformat och främst innehålla bedömningslistor, medan sammanfattning och fördjupning av rödlistningsresultaten kommer att publiceras i en rapport och på webben. En annan nyhet i 2015 års version av rödlistan är att även s.k. småarter (daggkåpor, björnbär, maskrosor och hökfibblor) av kärlväxter har bedömts denna gång.

Varför rödlistar vi?

Rödlistan är en viktig barometer för tillståndet för Sveriges arter och kan användas för att följa upp de svenska miljömålen och internationella överenskommelser. Inom FN:s konvention för biologisk mångfald har Sverige åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Värdefull natur ska skyddas och åtgärdsprogram tas fram för att bevara våra mest hotade arter. I Sveriges miljömål för ett rikt växt- och djurliv ingår också bland annat att statusen för naturligt förekommande arter och naturtyper i Sverige ska vara gynnsam. För att nå dessa mål krävs att situationen för hotade arter förbättras, och rödlistan kan användas som ett mått för att utvärdera detta.

Rödlistan fungerar också som ett viktigt verktyg vid planering av naturvårdsåtgärder och miljökonsekvensbeskrivningar. Vid prioriteringar av naturvårdsinsatser bör även andra faktorer vägas in t.ex. artens globala eller europeiska hotsituation, andel av populationen i Sverige och möjlighet att påverka hoten mot arten.

Bedömningsprocessen

Vid rödlistningsbedömningen utvärderas tillgängliga data om arterna från miljöövervakning, amatörbiologers rapporter till Artportalen, forskning, museer och annan litteratur mot de internationella, formaliserade kriterierna. Fynduppgifter som finns för arterna sammanställs och fynden valideras. Därefter beräknas arternas utbredningsområde, förekomstarea, populationsförändringar samt övriga parametrar och läggs sedan in i ett speciellt program för rödlistning. På basis av ifyllda värden genererar programmet den mest troliga rödlistekategorin, baserad på IUCN:s kriterier. Kategorin valideras av sedan av sakkunniga och fastställs.

För vissa arter finns bra data på förekomst, utbredning, populationsstorlek och trender, dvs. var arten finns, hur stor dess population är och om den minskar eller ökar i antal. Men för de allra flesta arterna måste uppskattningar göras baserat på erfarenhet av arten. Bedömningar av hotsituationen mot arter och om de minskar eller ökar baseras också på kunskap om deras ekologi och uppgifter från inventeringar och offentlig statistik om förändringar av deras livsmiljöer. Till exempel påverkas bedömningen av arter som lever på alm av prognosen för almsjukan, och bedömningen av arter som lever i sandiga gräsmarker påverkas av hur situationen för dessa miljöer ser ut i Sverige.

Relaterade sidor, länkar och kontaktinformation

Kontaktperson

Karin Ahrné

karin.ahrne@slu.se

+46 18-672683

Ulf Bjelke

ulf.bjelke@slu.se

+46 18-672614