Åtgärdsprogram för hotade arter

Det 16:e miljömålet, Ett rikt växt- och djurliv antogs av riksdagen i november 2005. Miljömålet innebär bland annat att förlusten av biologisk mångfald och andelen hotade arter ska minska. Att fastställa och genomföra åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper är ett av de viktigaste verktygen för att nå dessa mål och andra relaterade miljömål. 

Vilka arter får åtgärdsprogram?

Åtgärdsprogram görs för hotade arter och biotoper utifrån flera olika faktorer; bland annat har arternas hotstatus, Sveriges internationella ansvar, kunskapsläget och möjligheten att förbättra populationsutvecklingen med riktade skötsel- eller skyddsåtgärder, vägts in. Genom praktiska skötselåtgärder kan negativa populationstrender vända. Det kan handla om populationsförstärkningar, utökning av antalet potentiella biotoper, habitatförbättringar med mera.

Så tas åtgärdsprogrammen fram

Underlag för vilka arter och biotoper som omfattas av åtgärdsprogram tas fram av ArtDatabanken. ArtDatabanken har som uppgift att fungera som kunskapsstöd till länsstyrelser och experter. ArtDatabanken bistår med kunskap vid framtagande av nya åtgärdsprogram, genomförande och utvärdering/revidering av åtgärdsprogram. Det är Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som fastställer åtgärdsprogrammen som fungerar som vägledande för berörda aktörer. 

Viktiga samarbeten

En av de viktigaste, och mest värdefulla, delarna inom arbetet med åtgärdsprogram är att etablera goda kontakter med markägare, brukare, myndigheter och andra som påverkar eller kan påverka artens eller arternas status. Markägare kan t.ex. få bidrag för att genomföra riktade skötselåtgärder för arter eller naturtyper som finns på dennes mark. Informationsinsatser i form av framtagande av skyltar, guidningar och trycksaker är viktiga för att inspirera allmänheten och informera alla som berörs av åtgärderna.

ArtDatabanken samarbetar med Länsstyrelserna, Centrum för biologisk mångfald (CBM) och infrastrukturverken i frågor som rör skötsel av bland annat vägkanter, banvallar och kraftledningsgator. En skrift om detta finns att ladda ned hos CBM.

Inventeringar

Det kan visa sig att vissa arterna som omfattas av åtgärdsprogrammen både är vanligare eller ovanligare än man tidigare trott, just därför att kunskapen om arterna varit för dålig. Till exempel har det visat sig att bibaggen är vanligare än vad man trodde och att det finns färre av många fjärilar och bin än man tidigare trott.

Innan åtgärdsprogram för arter antas görs som regel riktade inventeringar för att noggrant utreda artens utbredning och status. Detta kan gälla från mycket små områden inom ett län till hela landet. Resultaten från alla inventeringar som genomförs inom ramen för åtgärdsprogrammen rapporteras till Artportalen som administreras av ArtDatabanken.

Relaterade sidor och kontaktinformation

Kontaktperson

Sofia Gylje Blank

sofia.blank@slu.se

018-672295

Mikael Svensson

mikael.svensson@slu.se

070-6842714