SLU-nyhet

Fynduppgifter i naturvårdens tjänst kontra olaglig äggplundring

Publicerad: 13 september 2017

SVT Uppdrag granskning uppmärksammade den 13 september problemet med olaglig insamling av växter och djur och pågående rättsfall om äggplundring, främst i området kring Stekenjokk. Programmet granskar hur dessa personer arbetar och deras drivkrafter. Artportalen nämns som källa för att lokalisera platser där fåglar häckar, i syfte att kunna ta äggen. Med anledning av detta vill vi här lämna klargöranden och förtydliganden.

  • Insamling av fågelägg är olagligt oavsett art. Det är därför mycket bra att sådana här ärenden avslöjas och tas upp i domstol.
  • I arbetet med att skydda och bevara arter är det av stor betydelse att förekomster så exakt som möjligt rapporteras i Artportalen. Känner vi inte till var arterna finns kan vi inte heller skydda dem.
  • Det är viktigt med ett löpande säkerhetsarbete som försvårar och motverkar missbruk. Artportalen döljer de mest känsliga fynden för publik visning och är mycket restriktiv med utlämning och åtkomst till sådana data. Vid förfrågan om utlämnande av fynduppgifter görs en sekretessprövning (OSL, SFS 2009:400).

 

Frågor och svar

Varför har ArtDatabanken fynd av arter liggande öppet i Artportalen?

Uppgifterna i Artportalen omfattas av offentlighetsprincipen och vi anser att nyttan av att allmänheten och naturvården känner till var det finns arter är större än problemet det kan skapa. Fynd av de mest känsliga arterna döljs dock för publik visning. Kunskapen om var arterna finns gör att man lättare kan ta hänsyn till arterna vid fysisk planering och ger ökad möjlighet för naturintresserade att se vissa fågelarter, vilket i sin tur ofta stärker intresset för naturen och förståelsen för naturvårdsarbetet.

Kan vem som helst begära och få ut känsliga uppgifter från Artportalen?

Uppgifterna i Artportalen omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och hanteras i enlighet med svensk lagstiftning. Det innebär att fynd av de mest känsliga arterna döljs för publik visning. Vid förfrågan om utlämnande av sådana fynduppgifter görs alltid en sekretessprövning och uppgifterna hanteras mycket restriktivt.

Hur kan tjuvar hitta de arter de letar efter?

De som begår brott är ofta mycket pålästa och har stor fälterfarenhet. För många arter kan reviren eller växtplatsen lätt hittas direkt i naturen eller med hjälp av en vanlig karta, utan hjälp av bakgrundsdata från t.ex. Artportalen. Det finns också information tillgänglig i diskussionsforum, sociala medier, m.m. I Artportalen kan man visserligen hitta mycket information, men där finns även filter för visning av känsliga arter (s .k. skyddsklassade arter). Artportalen är det enda öppna rapportsystem som vi känner till som, med beaktande av svensk sekretesslagstiftning, döljer sådana känsliga fynd för publik visning.

Hur hanteras känsliga arter i Artportalen?

Vi har ett ständigt säkerhetsarbete för att försvåra och motverka missbruk. De arter som bedöms som mest utsatta för hot i form av störning, insamling och förföljelse, får en högre klass på ArtDatabankens lista över skyddsklassade arter (för fåglar i regel begränsat till häckningsuppgifter) och döljs för publik visning. De hanteras mycket restriktivt och visas endast för rapportören, eventuella medobservatörer och under vissa förutsättningar behöriga personer för naturvårdsändamål och forskning. Åtkomst till dessa uppgifter begränsas geografiskt och/eller taxonomiskt till vissa handläggare på berörda myndigheter samt till närmast berörda personer bland de ideella föreningarna, och regleras alltid med förbehåll för att inte sprida känsliga uppgifter vidare. I enskilda ärenden där fynduppgifter, efter sekretessprövning, lämnas ut till t.ex. konsulter eller forskare begränsas uttaget alltid taxonomiskt och/eller geografiskt för att undvika onödig exponering av känsliga arter.

Skyddsklassningen av arter syftar till att, med beaktande av svensk offentlighets- och sekretesslagstiftning, minska risken för hot som kopplar till ett offentliggörande av exakta fyndplatser för våra nationellt mest känsliga och utsatta arter. Skyddsklassningen görs av ArtDatabanken i samråd med expertkommittéer.

Gällande skyddsklassning

Hur stort är problemet med olaglig insamling av ägg?

Det är svårt att veta, men de senaste domstolsärendena visar att det tyvärr fortfarande förekommer. Vi känner också till ett flertal tillfällen då orkidéer har samlats in. Vissa arter och/eller lokaler (platser) kan drabbas hårt. Det finns dock många hot mot arter och ett av de största hoten är att arter och/eller individer kan försvinna i samband med exploatering och skogsavverkning om dess förekomster inte är kända.

Hur samarbetar ArtDatabanken med andra myndigheter om illegal verksamhet?

ArtDatabanken har kontakt med Polisens Nationella operativa avdelning (NOA) och andra myndigheter för att förebygga och rådgöra om illegal handel, etc. Det stora arbetet görs dock av länsstyrelser, polis och tullmyndighet.

Artskyddsbrott – lagar och fakta

Artskyddsbrott – polisens arbete

Tullverket om CITES (internationellt avtal som reglerar handeln med hotade arter)

Naturvårdsverket om illegal handel

Vad gör ArtDatabanken för att stärka skyddet mot missbruk av data?

Under hösten 2017 planeras utveckling av förbättrad funktionalitet i Artportalen vad gäller bl.a. diffusering av boplatser. Genom möjligheten att vid rapporteringen kunna tagga exakta boplatser kan dessa boplatsfynd visas med en geografisk diffusering, vilket minskar risken för att dessa boplatser utsätts för störning.

Till sist. Vad är det som är så bra med Artportalen?

Artportalen och samhällsnyttan

Artportalen är ett viktigt verktyg för professionell och ideell naturvård och innebär en unik möjlighet att samla och förbättra kunskapen om vår flora och fauna. Artportalen används i stor utsträckning i naturvårdsarbetet och kan i framtiden hjälpa oss att se trender för att förebygga miljö- och klimatproblem. Artportalen används av såväl privatpersoner och ideella föreningar som forskare och myndigheter och utgör en grundläggande datakälla för bl.a. länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och många kommuner i deras naturvårdsarbete och i arbetet med fysisk planering. Det är också ett viktigt underlag för EU-rapportering och ArtDatabankens arbete med bl.a. rödlistning. 

Artportalen är ett öppet system för sökning och rapportering av artfynd, vilket innebär att de uppgifter som rapporteras in är fria för alla att använda och visas öppet direkt efter att de publicerats. Undantag görs dock för de känsligaste arterna, som döljs för publik visning. Grundtanken med denna öppenhet är att den ska främja intresset för våra växter, svampar och djur, bidra till en effektivare naturvård samt öka förståelsen för densamma.

Risken med att publicera exakta fynduppgifter måste alltså vägas mot naturvårdsnyttan med öppen visning. Den öppna visningen ökar chansen till att naturvårdshänsyn tas vid t.ex. exploatering och skogsavverkning, och en mer allmän kännedom om arters förekomster kan göra att närboende eller lokala naturvårdare bättre kan bevaka eventuella hot mot arten. Genom att fler ges chans att se arterna, och därigenom lär sig känna igen dem och dess miljökrav, stimuleras möjligheten till ökad inrapportering och till ökat intresse och förståelse för naturen och för naturvårdsarbetet.

________________

Artportalens grundprinciper resp. användarvillkor

FAQ Artportalen

Användardrivet Facebook-forum

Artportalen drivs av ArtDatabanken SLU i samarbete med de myndigheter och ideella organisationer som ingår i Artportalsrådet (Sveriges Ornitologiska Förening, Svenska Botaniska Föreningen, Sveriges Entomologiska Förening och Sveriges Mykologiska Förening) och finansieras till största delen av Naturvårdsverket. Tack vare alla användare finns nu över 60 miljoner fynd i Artportalen.

Många statliga myndigheter arbetar med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande och ArtDatabanken deltar i regeringens initiativ Digitalt först.

Kontaktpersoner:

Liselott Sjödin Skarp
Chef program arter

ArtDatabanken
Sveriges lantbruksuniversitet SLU
Telefon: 018-67 34 58
liselott.sjodin.skarp@slu.se

Frågor om skyddsklassning: Jan Edelsjö, 018-672685; jan.edelsjo@slu.se

Allmänna frågor: Johan Samuelsson, presskontakt, 070-6793409; johan.samuelsson@slu.se

Om Artportalens funktion: Stephen Coulson, 018-672643; 073-0849711; stephen.coulson@slu.se och Johan Nilsson, 018-672673; 073-3822140; johan.nilsson@slu.se


Kontaktinformation
Sidansvarig: johan.samuelsson@slu.se