Ny guide till hajar och rockor i Västerhavet

Hajar och rockor är inte bara något du hittar i vattnen på sydligare breddgrader. Även i våra svenska kallare vatten förekommer ett tiotal arter regelbundet, exempelvis pigghaj och småfläckig rödhaj.

Nu har ArtDatabanken tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten (HaV)  tagit fram en guide till Västerhavets hajar och rockor.

Brugd "Cetorhinus maximus". Illustration : Linda Nyman
Brugd "Cetorhinus maximus" som är väldens näst största fisk. Illustration : Linda Nyman

De senaste 150 åren finns det rapporter om fynd av ett 30-tal arter av broskfiskar (hajar, rockor och havsmusfiskar) i svenska vatten och av dessa förekommer ett tiotal regelbundet på västkusten. Totalt finns drygt 1100 arter i hela världen.

-Tyvärr har bestånden av såväl hajar och rockor minskat kraftigt under lång tid, främst på grund av storskaligt fiske. Flera av de arter som tidigare var vanliga har blivit mycket ovanliga, säger Mikael Svensson på ArtDatabanken.

Inom ramen för Ospar (Oslo-Pariskonventionen) samarbetar 15 länder tillsammans med EU för att skydda och bevara havsmiljön i Nordostatlanten. Bevarandet av biologisk mångfald och marina ekosystem har hög prioritet. Ospar har bland annat fastställt särskilda rekommendationer för skydd och bevarande av de mest hotade arterna av hajar och rockor.

Rävhaj "Alopias vulpius". Illustation: Linda Nyman
Rävhaj "Alopias vulpius" med en stjärtfena lika lång som resten av kroppen. Illustation: Linda Nyman


- Mer kunskap om de hotade arterna behöver tas fram för att få fler att rapportera in fynd. Men, särskilt rockor kan vara svåra att artbestämma och det har saknats lättillgänglig information om hur man känner igen dem, säger Anna Karlsson, utredare på HaV.

HaV och ArtDatabanken har därför tagit fram en bestämningsguide som gör det möjligt att identifiera de arter av broskfiskar som är kända från svenska vatten.

- Vi hoppas att de som läser guiden vill hjälpa till genom att rapportera sina observationer på Artportalen som är ett nationellt rapportsystem för växter, svampar och djur. -Vi riktar oss främst till yrkes- och sportfiskare som har stor chans att träffa på dessa arter, säger Anna Karlsson, utredare på HaV.

Broskfiskar skiljer sig från andra fiskar på flera sätt, bland annat så har de skelett av brosk i stället för ben vilket gör det svårare att åldersbestämma dem. De har långsam tillväxt, sen könsmognad, lång livslängd och låg naturlig dödlighet samtidigt som de producerar få och stora avkommor. Om arter hotas tar det därför lång tid för dem att återhämta sig.

Guiden ”Västerhavets hajar och rockor” har skrivits av Charlott Stenberg och Mikael Svensson och innehåller illustrationer av Linda Nyman, Karl Jilg och Jan Olsson. Den går att ladda ner kostnadsfritt på Havs- och vattenmyndighetens och Artdatabankens hemsidor.

För mer information kontakta:

Mikael Svensson, organismgruppsansvarig Fiskar, ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU,tfn 018-672714, mobil 070-6842714, e-post mikael.svensson@slu.se 

Anna Karlsson, utredare, enheten för biologisk mångfald på Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tfn 010-698 63 92, mobil 076-538 62 92, e-post anna.karlsson@havochvatten.se