Ny rapport tar tempen på tillståndet för svenska arter och naturtyper

Prenumerera på aktuellt via RSS

I samband med Flora- och faunavårdskonferensen den 29 april presenterade ArtDatabanken en sammanfattning av Sveriges andra rapportering till EU enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Bevarandestatusen för de arter och naturtyper som Sverige inom EU-samarbetet har åtagit sig att bevara är en bra temperaturmätare på statusen för svensk natur i sin helhet.

– Vi står inför stora utmaningar om vi ska klara en gynnsam bevarandestatus för de arter och naturtyper som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Hittills har Sverige bara klarat av att uppnå gynnsam bevarandestatus i fjällen och för naturtyper och områden som är av lågt intresse för produktion eller exploatering, säger Wenche Eide, SLU.

I en populärvetenskaplig sammanfattning av Sveriges andra statusrapport till EU-kommissionen framgår bl.a. att det är sämst ställt med statusen för gräsmarker och att statusen för havsmiljöerna är dålig eller otillfredsställande.

Resultaten bekräftar mönstren i flera andra internationella och nationella utvärderingar – vi når inte målen, och vi förmår inte hejda förlusten av biologisk mångfald i tillräckligt snabb takt.

– Det är positivt att vi har fått mycket mer kunskap om arter och naturtyper nu än jämfört med vid förra rapporteringen, för sex år sedan.  Vi ser dock att tillståndet för t.ex. havsmiljöerna är sämre än vad vi trodde tidigare, berättar Wenche Eide.

För att uppnå gynnsam bevarandestatus för Sveriges naturtyper och arter krävs enligt analysen en rad åtgärder. Generellt handlar det om att få en bättre miljöhänsyn i människans brukande, att fortsätta att skydda särskilt värdefulla områden, samt om att restaurera vissa land- och vattenmiljöer.

– Vi måste få in ett ökat helhetsperspektiv på brukande av landskapet i all form av planering. För att komma bort ifrån stuprörsperspektiven behöver t.ex. myndigheter och andra aktörer i högre grad använda gemensamma beslutsunderlag, säger Wenche Eide.